Renässans: delas upp i renässans 1520-1600 och högrenässans 1610-1650.
Det dominerande träslaget är ek.
Barocken: 1650-1720 och senbarocken 1720-1750 är två tunga stilar.
De dominerande träslagen är björk, furu och ek. Det var då de stora tyska skåpen kom.
Rokoko: Svensk rokoko hänför man till 1750-1775.
Möblerna var förgyllda ex. byråer med buktande front och sidor , konsolbord , speglar .
Gustavianska stilen: delas upp i gustavianskt 1775-1790 och sengustavianskt 1790-1810.
Träslag är mahogny , björk och furu. Under senare delen enbart mahogny. Färgerna var oftast grå , grågrön , halmgul och rosa. Det var dekorativa motiv som bandrosett , medaljong , urna och bladgirlandkolonner. En fleuron , där stolsbenet är fäst vid sargen. Stolsbenen är avsmalnande nedåt och kannelerande , dvs räfflor.
Empir: delas upp i empir ( Karl-Johan ) 1810-1830 , senempir ( Biedermeier ) 1830-1850.
Träslag är mahogny , björk , körsbär och alm.
Nystilarna är stilförvirringens tid: 1850-1895. En av anledningarna till att nystilarna kom var att skråväsendet lades ner 1846.
Till nystilar räknas Nygotik 1844-1859 , Nyrokoko 1860-1872 , Nygustaviansk stil 1859-1872 , Nybarock 1860-1872 , Nyrenässans 1870-1896 , Fornnordisk stil 1880-1896 , Morisk stil 1880 , Tapetserarstilen 1885-1895.
Jugend : delas upp i en tidig period 1897-1909 och en sen 1910-1915.